Jag har fått en del stöttande kommentarer som jag inte har svarat på. Inte för att jag inte vill svara utan för att jag har helt enkelt inte orkat svara eller ens orkat blogga. Så tack för ert stöd! :-)
Men jag tänker att göra ett försök nu med att börja säga att jag mår riktigt dåligt. Vikten är åt helvete och jag har ingen ork alls till något.
Saker bara bygger på min depression just nu och det var längesedan jag mådde som jag gör nu. Dessvärre mår min sambo inte heller så bra just nu och det är extra jobbigt. Men vi stöttar varandra så gott vi kan.
Situationen med min mamma är som den är och jag vet inte om hon har cancer eller inte eftersom vi inte pratar och min pappa verkar inte heller veta. Han säger olika saker varje gång så jag förstår inte riktigt vad som händer. Han snurrar till allt när vi pratar och upprepar sig. Så jag är även orolig för honom nu.
Inte nog med det min underbara son ställde till det i skolan en dag så man får skämmas samt att man blir riktigt orolig för honom.
Jag har ju tagit en del tester med som oroade mig. Och förra veckan så gick jag dit igen för som jag trodde skulle få provsvaren. När jag kommer in till läkaren så säger han att vi ska fylla i formuläret till Obesitasmottagningen på Sahlgrenska. Blev lite förvånad över det då jag trodde det redan var gjort. Jag nämner provsvaren och han säger att vi ska gå igenom dom med sedan. Han börjar fråga lite saker som jag svarar på och sedan undrar han om blodtrycket och jag svarar att det kan vara lite högt ibland. Han tar då och kollar det utan att berätta om resultatet sätter sig och skriver under 5 minuters tystnad. Sedan så säger han att allt är klart och att han ska skicka det till Sahlgrenska.
Förvånad över dagens sk. Läkarbesök fick mig att fråga om blodtrycket medans han nästan skyfflar ut mig. -Ja det var lite högt fick jag till svar. Provsvaren då? undrade jag snabbt. -Ja dom var bra säger han och läkarbesöket var över. .....
Jag var så förbannad när jag gick därifrån och började undra om han ens var en läkare. Kanske sekreterare .. Inte för att jag vill ha diabetes eller fel på njurarna så kan ju alla dessa tester inte visa bra när jag faktiskt är överviktig som med kolesterolet tex det kan ju inte ha visat sig vara bra? Så jag är fortfarande ganska ovetande och orolig för mig själv.
Men igår så fick jag äntligen veta att Obesitasmottagningen mottagit min remiss och kommer att ge mig en besökstid om ca 90 dagar. Så i all elände så finns det en liten ljusglimt framför mig. Som jag sagt tidigare så är jag inte ute efter en nagsäcksoperation från allra början. Men blir det så blir det. Men jag fick lite mer info nu om att dom har olika hjälp att ge som tex 12 veckorspulverdiet. Inget jag ser fram emot men är det så det blir så . Jag är öppen för allt bara jag får hjälp och stöd. Vilket det nu blir med läkare, sjuksköterska och dietist.
Jag är svag och min depression gör mig svag. Jag har perioder där jag är stark men dom är korta. Så jag hoppas att jag kommer att lyckas med deras hjälp hur jag än väljer att göra det på.
Dom två senaste veckorna så tar jag mig en promenad till och från skolan med sonen så jag har kommit igång med lite motion. Och jag vet att jag måste jobba för att lyckas med vikten men jag klarar det inte själv. Att göra en magsäcksoperation är inte att få det hela gratis för man kan inte äta som tidigare och man måste ändå kämpa med att hålla sig igång med motion.
Jag det var min lilla uppdatering på hur det är just nu.
